Gästkrönika: Vi har inte tid att skapa ett nytt EU

En gång i tiden var jag emot EU. Jag röstade nej i folkomröstningen 1994 och höll i mitt EU-motstånd åtskilliga år efter det, ändå tills 2008.

Jag ogillade att så mycket makt flyttades till Bryssel och var orolig för vad det skulle göra med demokratin. EU hade i mina ögon mycket låga ambitioner på miljöområdet. Unionen stängde in oss rika länder i en enklav i västeuropa med murar mot omvärlden och kallade det fritt. "Var finns friheten? Innanför eller utanför muren?" som det stod på klistermärken vi satte upp på lyktstolpar 1994.

Jag är fortfarande missnöjd med mycket inom EU. Värst är murarna mot omvärlden, som gör det till en bokstavligt talat livsfarlig handling att som flykting försöka ta sig till Europa för att söka asyl. Besluten inom EU tas också fortfarande för mycket över huvudet på folket. Det som ändå fått mig att ändra mig och stödja Sveriges EU-medlemskap är miljöfrågorna och att EU blivit en betydligt större union.

Den större unionen är bra av två skäl. Dels tror jag att det motverkar centraliseringen av beslutsfattandet. Med så många länder är det svårare att få alla att göra likadant. Det andra är att den fria rörligheten omfattar fler, även människor i det gamla östblocket som tidigare hade mycket begränsad frihet att röra sig över gränser. Jag är alltså helt för att en rom från Rumänien ska kunna komma till Sverige och arbeta eller studera. Eller tigga, fast jag förstås önskar att just det inte var nödvändigt. 

För att ta tag i globala miljöproblem behövs också sambete mellan länder och gemensamma beslut. Detta har EU trots allt åstadkommit som få andra aktörer internationellt. Alla EU-länder har klimatmål, mål för förnybar energi, för energieffektivisering och för förnybara drivmedel. EU:s handelssystem för utsläppsrätter skulle kunna vara ett effektivt styrmedel att minska klimatpåverkan.

EU behöver nu skärpa sina miljömål och blåsa liv i handelssystemet så att priserna på utsläpp stiger. Jag är inte alls nöjd med det som görs. Men det är bra att grunderna finns på plats för att vara en tung aktör i klimatomställningen i världen. Medan EU-länderna var och en för sig kan känna sig små och maktlösa inför klimathotet så är faktiskt EU som helhet den tredje största utsläpparen i världen. Vad EU gör har betydelse för hur världen klarar att möta klimathotet. Att vi samarbetar är viktigare än någonsin.

Förr drömde jag om att riva ner EU och bygga upp ett annat samarbete istället, med miljö och mänskliga rättigheter i fokus. Det har vi inte tid med idag, helt enkelt. Och det vore mycket vanskligt att riva det som finns, för vem vet vad som skulle komma istället. Nej, EU har sina brister, men dem gör vi bäst något åt genom att engagera oss och stå rakryggade upp för miljön, för människor, för öppenhet.

Maria Wetterstrand