Nytt grekiskt försök att övertyga euroländer

Vid EU-toppmötet i förra veckan lovade den grekiska regeringen att inom ”de närmsta dagarna” skicka in en detaljerad lista över de reformer man tänker genomföra i utbyte mot en mycket välbehövlig delbetalning av krislån på motsvarande 67 miljarder euro.

Senast på måndag, halvannan vecka efter överenskommelsen, kommer listan skickas ut till euroländernas finansministrar, har regeringen lovat.

Landets ekonomiminister Giorgos Stathakis kan komma överens med övriga euroländer om förslagen i listan snart.

– Jag tror att vi i början av nästa vecka får en överenskommelse, både om reformpaketet föreslaget av den grekiska regeringen och om pengaflödet, sade Stathakis till Atenna TV på torsdagen.

Sedan vänsterpartiet Syriza kom till makten i slutet av januari har oenigheten mellan Grekland och övriga euroländer varit tidvis omfattande. En uppgörelse om en förlängning av det grekiska krisprogrammet, som euroländerna förespråkade, nåddes först på efter flera försök.

I uppgörelsen lovade regeringen att komma med en lista över reformer för godkännande av övriga euroländer. Men Greklands första lista fick tummen ned och regeringen ombads komma med en mycket mer detaljerad version. Det är denna lista som ekonomiminister Stathakis nu hoppas ska få långivarnas godkännande.

Grekiska tidningen Kathimerini rapporterar att den reformlistan består av en blandning av regeringspartiet Syrizas vallöften men även åtgärder som långivarna efterfrågat. Någon höjning av pensionsåldern ingår dock inte och inte heller andra reformer som påverkar grekernas inkomster, enligt regeringstalespersonen Gavriil Sakellaridis.

Ett extramöte för eurogruppen, som samlar euroländernas finansministrar, kan kallas in redan på tisdag, enligt Kathimerini.

Den grekiska regeringen letar desperat efter pengar – statskassan är i det närmaste helt tom. 20 april kommer den grekiska staten helt ha slut på pengar om inga nya tillförs, enligt Reuters som hänvisar till en källa med insyn i landets finanser.

Landet kan heller inte dra fördel av Europeiska centralbankens stora stödköp av statsobligationer i euroländerna bland annat eftersom deras kreditvärdighet anses allt för låg.