Optimistisk Draghi: Sammanlänka euroländernas ekonomier

I ett tal på måndagskvällen målade Europeiska centralbankens chef Mario Draghi upp sin vision om eurosamarbetet.

– Det behövs ett kvantumsprång i institutionellt närmande, sade Mario Draghi.

Som chef för ECB anser många att Draghi är en av de europeiska ledare som varit mest inflytelserik under den ekonomiska krisen. Hans löfte från sommaren 2012 om att göra allt för att rädda euron stillade den värsta krisen.

Sjunkande oljepriser, ECB:s billiga lån och framgångsrika reformer i euroländerna gör att han nu ser en ljusning i den hittills så dystra ekonomin i eurozonens 19 medlemsländer.

– De flesta indikatorer pekar mot att en ihållande återhämtning tagit fäste. Förtroendet bland företag och konsumenter ökar. Tillväxtprognoser har justerats upp och bankutlåningen förbättras. Dessa effekter ser ut att hålla i sig en tid framöver vilket innebär att vi med rätta kan vara optimistiska om framtidsutsikterna.

Den förbättrade konjunkturen vill Draghi att euroländerna utnyttjar för att samordna ländernas respektive ekonomiska politik.

– Vi har nu integrerats för mycket för att ens tänka tanken att vrida tillbaka processen, våra ekonomier är alltför sammanflätade. Men vi har ännu inte sammanlänkat tillräckligt för att avfärda alla tvivel om vår unions sammanhållning och garanterad dess långsiktiga stabilitet.

Draghi pekar på att euroländerna, till skillnad från alla andra ekonomier med gemensam valuta, inte har en gemensam skattepolitik med möjlighet till omfördelning av ekonomiska medlem mellan olika delar, länder.

– Så det finns bara ett svar: vi måste göra våra ekonomier mer sammankopplade än de är i dag.

Mario Draghi menar att dagens regelsystem inte räcker till – länderna har vid upprepade tillfällen brutit mot dem.

I stället behöver det skapas nya europeiska institutioner för att samordna ekonomi. Han anser att euroländerna inte efterlevt reglerna och lämpat över ansvaret på EU-kommissionen som bara har begränsade befogenheter.

Tidigare har ett gemensamt finansdepartement, gemensam eurobudget och ett europarlament förts på tal.

– Med effektiva europeiska institutioner är det möjligt att skapa en mer direkt koppling mellan beslut och ansvar.

I två omgångar har de fyra ordförandena – senast kommissionens Jean-Claude Juncker, rådets Donald Tusk, eurogruppens Jeroen Dijsselbloem och Mario Draghi – tagit fram visioner om eurons framtid. Vid EU-toppmötet i juni ska medlemsländernas stats- och regeringschefer diskutera det senaste underlaget.

Diskussionen om tätare eurosamarbete har pågått mer eller mindre sedan 2012 när de dåvarande fyra EU-ordföranden med Herman Van Rompuy i spetsen lade fram sin framtidsvision – en del numera genomfört, bland annat EU:s bankunion.