Grekland går långivarna till mötes

Den grekiska regeringen skickade på torsdagskvällen in ett 13-sidigt dokument med reformer de lovar att genomföra för att få ett nytt, tredje krislån på 53,5 miljarder euro, motsvarande närmare en halv biljon kronor.

Sammanlagt lovar den grekiska regeringen minska statens utgifter med motsvarande 120 miljarder kronor. Vissa av reformerna ska börja genomföras redan i nästa vecka i syfte att visa långivarna att man menar allvar.

Många bedömare menar att det grekiska budet i mångt och mycket liknar de förslag från långivarna som den grekiska befolkningen avvisades under söndagens folkomröstning. Men till skillnad från det nedröstade förslaget spänner detta bud över tre år och inte bara fyra månader som det förra.

I förslagen nämns inget om krav på skuldavskrivning, men den grekiska regeringen väntas ändå begära att ett krisprogram innehåller åtaganden från långivarna att diskutera frågan i höst.

I dag fredag röstar det grekiska parlamentet om reformerna och om att att ge premiärminister Alexis Tsipras och hans närmaste mandat att förhandla med långivarna om villkoren.

Den franske presidenten François Hollande sade på fredagsförmiddagen att förslagen är ”seriösa och trovärdiga och visar en vilja att stanna i euron”. Maltas premiärminister Joseph Muscat twittrade att de grekiska förslagen vid en första påsyn ”utgör en grund för samtal”.

I ett första steg utvärderar under dagen de tre institutionerna – EU-kommissionen, Europeiska centralbanken och Internationella valutafonden – de grekiska förslagen. Om de anser att de är ekonomiskt hållbara tar eurogruppen, som samlar euroländernas finansministrar, över i morgon lördag. Därefter kan förhandlingar mellan den grekiska regeringen och institutionerna inledas.

Om eurogruppen ger de grekiska förslagen tummen upp väntas det extrainsatta EU-toppmötet på söndag med alla EU-länders stats- och regeringschefer blåsas av.