Sveriges EU-minister Ann Linde (S). Arkivbild.

Svenska EU-prioriteringar: Fördelning av asylsökande tonas ner

STOCKHOLM 6 mars 2018

Regeringen har presenterat sin lista över årets prioriterade EU-frågor.

Regeringen har för fjärde gången presenterat sina prioriteringar för EU-samarbetet under det kommande året.

Regeringen väljer att tona ner det skarpa kravet på omfördelning av asylsökande mellan EU-länder. För två år sedan krävde regeringen “permanent och tvingande omfördelning” av asylsökande och förra året hette det “en jämnare fördelning” av de personer som söker skydd i EU. I 2018-års EU-prioriteringar finns ordet fördelning (av asylsökande) inte med alls.

Nytt för i år är också delen som handlar om EU:s nästa långtidsbudget där regeringen klargör sina positioner: att utgifterna inte får överstiga en procent av EU:s bruttonationalinkomst, BNI och att den svenska avgiften ska hållas nere. Pengarna ska omfördelas mer till säkerhet, migration, konkurrenskraft, klimat och forskning från jordbruks- och regionalstöd.

31 prioriteringar
Regeringen har sammanlagt 31 prioriteringar som den ska verka för under året. Prioriteringarna skiljer sig i övrigt inte nämnvärt från föregående år. Det handlar om sociala frågor, ekonomisk tillväxt, en ambitiös klimatpolitik, ett gemensamt asylsystem och säkerhet i närområdet.

Mer fakta

Regeringens EU-prioriteringar 2018

Modernisera EU:s långtidsbudget: Utgifterna får inte överstiga en procent av EU:s BNI, pengarna ska omfördelas mer till säkerhet, migration, konkurrenskraft, klimat och forskning från jordbruks- och regionalstöd. Det ska kosta för EU-länder som inte tar ansvar.

Mer handel: Handelshinder på EU:s inre marknad för tjänster måste bort. Fler frihandelsavtal med länder utanför unionen. Forskningssatsningar måste stärka EU:s konkurrenskraft.

Digitalisering: Mer satsningar på infrastruktur, utbildning och kompetensutveckling för att digitalisera EU och samtidigt fullborda den digitala inre marknaden.

Rättvisare arbetsmarknad: Lika lön för lika arbete vid utstationering. Utveckla samordningen av de sociala trygghetssystemen.

Ökad jämställdhet och omställningsförmåga: Främja fler kvinnor på arbetsmarknaden och bättre vidareutbildning. Principerna i den sociala pelaren ska följas upp i den europeiska planeringsterminen.

EU ledande på klimatområdet: Utsläpp av växthusgaser ska minska och andelen förnybara energikällor öka och Parisavtalet från 2015 ska genomföras.

Bättre återvinning: Verkar för att produkter ska bli hållbarare, bättre avfallshantering och minskade plastutsläpp.

Få asylsystemet på plats: Fler lagliga vägar in i EU och stödja länder utanför EU som tar emot många flyktingar.

Säkerhet och stabilt närområde: En aktiv EU-politik i grannländer, genomföra civila och militära mål i EU:s globala strategi. Hålla kvar sanktionerna mot Ryssland så länge det inte blir någon förändring i den ryska inställningen till Ukraina. EU ska bidra till konfliktförebyggande och hålla igång medlemssamtalen med länderna på västra Balkan.

Motverka terrorism och it-brott: Stärka EU:s yttre gränser. Förbättra informationsutbytet mellan medlemsländernas brottsbekämpande myndigheter. Främja EU-arbetet inom nätsäkerhet.

Ämnen i artikeln

Sverige i EU

Anders Selnes
Chefredaktör
Skicka epost

Här kan du tipsa Europaportalen. Tänk på att vara så utförlig som möjligt annars kanske vi inte kan arbeta vidare med uppgifterna. För att vi ska kunna arbeta med ett tips underlättar det om du lämnar en e-postadress eller telefonnummer. Du kan också välja att vara anonym genom att ange en tillfällig e-postadress, exempelvis gmail. Europaportalen kan garantera fullständigt källskydd enligt grundlagen.

Tipslåda

CAPTCHA