Debatt: Debatt: Kvinnor är tredubbelt diskriminerade

I dag på internationella kvinnodagen är det viktigt att uppmärksamma de unga tjejer som just nu leder världens klimatstrejker. Inspirerade av Greta Thunberg väljer många elever i städer runt om i hela världen att skolstrejka och markera att politikerna måste ta ansvar. 

De modiga barn och ungdomar som nu pressar på för en ansvarsfull klimatpolitik förtjänar uppmärksamhet men framförallt förtjänar de att vi politiker lyssnar och förändrar besluten för att stoppa den globala uppvärmningen.

Klimatfrågan är en feministisk fråga. Kvinnor är tredubbelt diskriminerade i dagens utsläppsekonomi.

1. Kvinnor får ta del av en betydligt mindre andel av samhällets resurser, på alla plan.

2. Kvinnor drabbas hårdare av klimatförändringarna än män.

3. Kvinnor lever och agerar mer klimatsmart än män, men blir inte premierade för det.

Mindre resurser

Kvinnor får del av mindre av samhällets resurser. Normer om maskulinitet gör att män bidrar mer till klimatförändringarna också på jobbet. Det handlar om hur vi ser på vad som är manligt och kvinnligt. I vissa kommuner görs exempelvis skillnad på vilka som får tillgång till tjänstebilar beroende på om de hör hemma i en mansdominerad eller kvinnodominerad verksamhet. 

Drabbas hårdare

Kvinnorna drabbas hårdare av den globala uppvärmningen. FN har visat att kvinnor och barn är 14 gånger mer utsatta för klimatkatastrofer – som blir vanligare vid klimatförändringar – än män. Av dem som lever i extrem fattigdom, 700 miljoner människor, är i dag 66 procent kvinnor. Dessa lever dessutom i de länder som drabbas allra hårdast av klimatförändringarna. Av värdens i dag 26 miljoner klimatflyktingar är 20 miljoner kvinnor och barn. År 2050 förväntas 200 miljoner människor vara på flykt på grund av klimatförändringarna.

Kvinnor drabbas hårdare inte bara på grund av faktiska förändringar i klimatet utan också på grund av krig och konflikter. Detta eftersom kvinnor i betydligt högre utsträckning än män är beroende av naturresurser genom att de i betydligt större utsträckning arbetar som bönder. 

Mellan 60 och 80 procent av bönderna i det globala-syd är kvinnor, medan männen oftare lönearbetar, vilket gör kvinnorna helt beroende av naturens resurser. Trots att kvinnorna i en större utsträckning jobbar som bönder är det nästan uteslutande så att männen äger marken på grund av lagstiftningen kring ägande och arvsrätt. Det gör kvinnorna än mer sårbara och minskar deras möjlighet att anpassa sig till klimatförändringarna.

Agerar mer klimatsmart

Kvinnor som grupp lever och agerar i dag mer klimatsmart än vad männen som grupp gör. Givetvis finns det många män som tar stort ansvar, men statistiskt sett äter kvinnor mer vegetariskt eller minskar mer på köttkonsumtionen. Fler kvinnor åker också kollektivt eller odlar och jobbar med självförsörjning, för att den vägen minska sin klimatpåverkan. Flera av dessa aktiviteter premieras inte av de rådande maskulina normerna. 

Kvinnorna ska givetvis inte ta huvudansvaret för männens utsläpp. Det ska vara jämnt fördelat. Därför är det viktigt att lyfta klimatpolitiken från en individualistisk politik till en gemensam samhällsfråga av största relevans. Det handlar helt enkelt om en strukturomvandling som hela samhället behöver genomgå. 

Kvinnorna är de största vinnarna när klimatpolitiken hamnar i fokus och när vi fattar ansvarsfulla beslut för att hela samhället ska bidra till att fasa ut koldioxidutsläppen. 

De unga tjejerna har redan fattat. Låt alla oss feminister, oavsett partifärg, göra dem sällskap i kraven för en hållbar framtid. 

Jytte Guteland (S) Europaparlamentariker