Efterlysning: Bättre samråd om EU-frågor

Att samråda med aktörer som arbetsmarknadens parter, regioner, kommuner, intresseorganisationer och andra berörda när nya nationella lagar ska tas fram är ett grundlagsfäst krav i Sverige. Detta gäller dock inte när frågor tas fram på EU-nivå där Sverige är en av lagstiftarna i ministerrådet.

– När Sverige gick med i EU valde vi att inte anpassa vår grundlag särskilt mycket. Vi tänkte att vi skulle kunna behålla de strukturer vi hade. Bland annat hur man förbereder lagstiftning och remissinstansernas roll, sade Anna Wetter Ryde, juristforskare och ställföreträdande direktör vid svenska institutet för europapolitiska studier, Sieps, under ett seminarium anordnat av Sveriges kommuner och regioner, SKR, på onsdagen.

Hon menar att en grundlagsändring kan vara ett sätt för att öka delaktigheten även i EU-frågor. Även EU-forskaren Maria Strömvik vid Lunds universitet söker en aktiv diskussion för att ta fram något typ av beredningskrav inom EU-politiken.

– Vi har inte hittat någon bra form när det gäller EU-lagstiftningen, sade Maria Strömvik.

Hon lyfte fram flera aspekter på varför sådan samrådan är viktig: demokratisk förankring, bättre lagstiftning, ansvarsutkrävande, politisk legitimering och även att kunna stärka Sveriges position i förhandlingen med andra EU-länder.

Strömvik lyfte fram en tidigare studie hon gjort över hur bra regeringen, som är Sveriges representant i EU:s lagstiftande ministerråd, är på att involvera intressenter i arbetet med att ta fram sin förhandlingsposition. Den visar på att svenska regeringar under 2000-talet blivit sämre på att rådfråga organisationer, myndigheter och andra intressenter om deras synpunkter på viktiga EU-förslag. Närmare två tredjedelar av EU-förslagen hade inte blivit föremål för någon form av remisshantering.

– Trots att mer och mer makt har flyttats till EU de senaste åren så förefaller det inte med det här måttet att regeringskansliet har blivit bättre på att aktivt blivit bättre på att aktivt hämta in synpunkter om EU-politiken, sade Strömvik.

I sin genomgång hade hon inte hittat att några enskilda regioner varit med i samråden och bara ett mindre antal kommuner. 

Preliminär studie: Svenska regioner i topp att tycka till i EU

Att påverka Sveriges linje inför förhandlingarna i ministerrådet är ett sätt som intressenter kan påverka EU-politiken. Ett annat är att svara på de många samråd som EU-kommissionen genomför i samband med att den ska ta fram ett nytt lagförslag.

Lundaforskaren Maria Strömvik pekade på en ännu oklar studie som en av hennes studenter gjort som går igenom hur ofta regioner, kommuner och kommunala företag svarat i sådana öppna samråd under 2018-2019. Med reservation för att uppgifterna ännu är preliminära hade 86 procent av de  svenska regionerna någon gång svarat på ett kommissionssamråd vilket lär vara den högsta andelen i EU där snittet är 33 procent av regionerna.